USA:s ambassad i brand

I Belgrad blev tydligen protestdemonstrationerna så våldsamma som man kunde förvänta sig, under kvällen kom rapporter om att demonstranter tagit sig in i USA:s ambassad och senare kom också uppgifter om att den stuckits i brand. Givetvis kommer detta leda till diplomatiska förvecklingar, eller ytterligare skärpa det ordkrig som nu hotar att bryta ut mellan bland annat USA och regimen i Belgrad.
Vad som dock är oroväckande är att detta innebär att EU:s och västvärldens försök att nå ett närmande med Belgrad och Serbien är lagd på is. Frågan är bara hur länge, och hur världssamfundet nu ska finna en hållbar lösning i Kosovofrågan. För detta lär ytterligare spä på de krafter inom Serbien som vill fjärma sig från väst, och istället söka sig österut till en normalt sett välvilligt inställd allierad i Moskva. Ett annat problem är förstås att möjligheterna för världssamfundet att kunna åtala de serber som misstänks för krigsförbrytelser under inbördeskriget i Jugoslavien lär vara starkt begränsat. Bland många av de serbiska nationalisterna ses dessa personer som nationalhjältar, och det kommer endast att förstärkas inom Serbien. De västvänliga politikerna kommer nu med största sannolikhet att tvingas flytta sina positioner mot ett mer anti-EU läger, och det kommer troligen att innebära att Serbien under en lång tid framöver kommer att vara väldigt, väldigt fientligt inställd till EU.

Ett annat problem är förstås det faktum att EU inte är ett dugg ense i frågan, även om man nu från vissa håll i Sverige försöker framställa det så. Det finns en rad länder, bl.a. Grekland med starka historiska, kulturella och religiösa band till Serbien, och som varken har lust eller vilja att offra dessa för Kosovo. Till dessa länder ska också Spanien läggas, för jag är nämligen tveksam till om Madrid är så hemskt road av tanken på att Baskien och Katalonien går i samma fotspår som Kosovo och förklarar sig självständiga.
Hur detta faktum kommer att påverka utvecklingen i Kosovo och Serbien är förstås för tidigt att säga, men jag tror att serberna kallt räknar med visst begränsat (om än inofficiellt) stöd från en rad EU länder, främst då Grekland. Det här ställer givetvis till med en rad problem, om nu EU ska lyckas i Kosovo kräver detta att alla medlemsländerna ställer upp helhjärtat i frågan. Givetvis kommer inte detta att ske, jag kan redan nu se att många länder, bl.a. Grekland och Spanien kommer att vänta rätt länge med att erkänna Kosovo. Riktigt hur EU tänkt tackla denna fråga är förstås oklart, och frågan är om det inte redan nu kommit grus i EU:s maskineri när det gäller Kosovo. För tyvärr är det så att EU just nu verkar ha tagit vatten över huvudet, inte nog med att man involverat sig i Kosovo, det förs en intensiv och diplomatiskt irriterad konflikt rörande EU:s utvidgning. Även om vi nu kan avskriva Serbien som ett nytt EU-land, så lär Kosovofrågan med största sannolikhet innebära att frågan om Turkiet som ny medlem i EU lär avgöras till Turkiets nackdel. Jag kan tänka mig att till exempel Frankrike, som motsatt sig Turkiet som ny EU-medlem, kan börja trilskas i frågan.

Men nu åter tillbaka till Serbien där allt började, för det är uppenbart att Serbien nu i alla fall går mot en mycket, mycket oviss framtid till mötes. Tyvärr delar serberna detta med befolkningen i EU-länderna, risken är nämligen att frågan om Kosovo återigen öppnar upp gamla sår som många trodde läkt för länge sedan. Som jag pekat på så är så icke fallet, för precis som Tito endast dolde såren efter andra världskriget och de politiska och etniska motsättningarna under mellankrigstiden, har EU gjort precis samma sak…

Bifogar även en bild från tisdagens Champions Leauge möte mellan grekiska Olympiakos och engelska Chelsea, något som onekligen visar att det Europa inte på något sätt är enat i frågan.


Källa:
USA:s ambassad angripen